Den 5/2 jobbade jag 7-11 och precis när jag kom hem så ringde de från förskolan och sa att Theo var dålig i magen så det var bäst att vi hämtade honom. Eftersom Jesper var på konferens i Stockholm så fick jag gå och hämta när han vaknat efter vilan.

Vi gick hem och bakade lite muffins och myste i sängen med en film. När min mamma slutade kom hon och hämtade upp Theo och mig så åkte vi bort till mina föräldrar för att äta middag och sova där ifall något skulle hända när Jesper var iväg.

Var väldigt trött så gick och la mig tidigt men vaknade av att det kändes som att jag hade kissat på mig, trodde först att vattnet hade gått men det var nog bara slemproppen eller flytningar. Trodde klockan var tidigt på morgonen men visade sig att den bara var 23.45. Gick på toaletten och kände att det började mola lite i magen, funderade på om det kanske var på gång då. Gick och la mig igen och började klocka spänningarna i magen för att se hur ofta de kom. De kom ganska tätt och började kännas lite mer så vid 01 ungefär ringde jag till förlossningen för att stämma av lite.

 

Då jag hade så jobbigt förra förlossningen så har jag fått aurora-samtal inför denna förlossning, först var vi inne på att vi skulle ha ett planerat snitt men efter samtal med två förlossningsläkare kom vi fram till att en vanlig förlossning skulle vara bättre men med bra förlossningsplan. Och eftersom jag hade den så skulle jag kontakta dem tidigt eftersom jag var orolig att bli hänvisad till Norrköping, men jag ringde och det skulle inte vara några problem att få komma till Linköping men jag skulle avvakta lite för att se om det lugnade sig eller blev mer intensivt.

Ringde även till Jesper efter att jag hade pratat med dom och sa att det nog var på gång men han kunde avvakta lite så skulle jag höra av mig. Vid 02 ringde jag igen och sa att det blev bara jobbigare och att det var nog bäst att han åkte hem. Dock hade färjan precis gått och nästa färja gick inte förrän vid 04 så var bara att vänta på den.

 

Fortsatte att klocka värkarna som blev starkare och började göra lite ont så jag ringde förlossningen igen och pratade med dem och vi bestämde tillsammans att jag skulle åka in och kolla hur det stod till. Åkte in runt 04 och blev undersökt, tappen var utplånad och jag var öppen 2 cm. Hurra tänkte jag, jag är igång av mig själv och det kommer bli bebis.

Värkarna började dock göra väldigt ont och jag fick panik av smärtan i magen och blev övertygad om att mitt kejsarsnittsärr skulle spricka vid varje värk. Hade med mig pappa som hade skjutsat in mig och ringde även på barnmorskan som var en klippa. I planen stod det att vi skulle sätta epidural tidigt så det kom en narkosläkare som skulle sätta den, fick bricanyl för att stanna värkarna lite men det släppte tyvärr väldigt fort och som sist så hade de svårt att sätta epiduralen, skillanden denna gång är att jag minns allt när de ska sätta den coh det var långt ifrån skönt. Första läkaren lyckades inte utan det fick komma en till läkare som fick dit den och halleluja vad skönt det var när den tog. Och strax efter det var klockan 07 och då kom Jesper och bytte av min pappa.

 

Ringde till jobbet för att meddela att jag inte skulle komma in och jobba och sedan hade jag några sköna timmar när EDA:n tog där jag kunde ta igen mig lite och Jesper kunde sova lite efter sin bilkörning. Fick komma upp och sitta på pilatesboll för att försöka få ner huvudet som fortfarande inte var fixerat och de ville inte ta hål på hinnorna innan för att då kunde bebis sjunka ner fel. 

Fick även lite värkstimulerande dropp för att se om det hjälpte och sedan byta ställning till liggande på sidan.Då gick vattnet (ca kl 13), och det var en konstig känsla. Kändes precis som att man blåste en såpbubbla som sedan sprack, och det forsade sedan ut vatten. Eftersom huvudet fortfarande inte var fixerat så fortsatte det att rinna väldigt mycket vatten och vid varje värk så forsade det ut vatten, väldigt obehagligt.

 

Efter det blev värkarna starkare och EDA:n tog inte så bra längre, den tog bara på högersida och jag kunde inte riktigt lyfta mitt högerben. Så det kom en läkare och justerade slangen som flyttat sig lite.

Personalen byttes och det började göra väldigt ont så vi testade lite lustgas för att se hur det fungerade.

Det funkade bra och det var skönt att ha något att koncentrera sig på men även denna gång tryckte jag masken så hårt att jag hade ont i näsroten efteråt. 

Vid 16.20 började krystvärkarna och helvete vad ont det gjorde, men med Jespers och min barnmorska pepp och hjälp gick det framåt, fick tom känna på huvudet när hon var på väg ut. Till slut vid 16.40 kom hon ut på en krystvärk, dock väldigt medtagen så hon skrek inte utan de försökte gnugga lite på henne men det hjälpte inte så de tog ut henne och gav lite syrgas. Hon repade sig fort men de minuterna var riktigt hemska. Moderkakan kom ut enkelt och hel, var inte så farligt.

Till slut kom Jesper in med världens sötaste lilla tjej som skrek så fint och vi grät tillsammans, nu var vi tvåbarnsföräldrar.

Sedan fick hon ligga på bröstet medan barnmorskan skulle sy, fick några mindre grad 1 bristningar och en grad 2. Efter det fick vi vår grattisbricka och sedan fick vi åka upp till BB.

 

Vilken skillnad det har varit denna gång, kände verkligen att jag fick revansch och att det blev en väldigt bra förlossningsupplevelse. Kroppen har läkt väldigt fort och bra och skulle jag göra det igen skulle jag ta en vaginal förlossning.

6/2-2019 kl 16.40

3350 gram och 49 cm

Igår var jag och Theo på öppna förskolan för första gången och de hade midsommarfirande. De hade gjort en midsommarstång innan vi kom och sedan var det dags för dans. Theo vaknade lagom till det och eftersom han är förtjust i musik var vi med lite. 

Efter det var det fika med jordgubbsrulltårta. 

Namngivningen planeras och jag har designat klart inbjudan som nu har skickats ut. Blev väldigt nöjd med den. 

Theo har även lärt sig rulla från rygg till mage, video på det kommer. 

Avslutar med lite blandade bilder som vanligt. 

Theo var väldigt snäll som vanligt på hemresan och sov nästan hela tiden så det fick smidigt att ta sig hem trots att jag åkte själv mellan Stockholm och Linköping. 

Efter hemkomsten har vi varit på BVC igen. Theo vägde då 5505 g och var 59 cm. Vi har även haft vår första träff med föräldragruppen och på onsdag startar vi med babymassage. 

På Theos tvåmånadersdag passade vi på att göra avtryck av händer och fötter, blir så gulligt och det ska sedan in i en ram. Vi har även varit och fotat familjebild för tidningen och i lördags var den på familjesidorna. Blev riktigt nöjd med bilden som finns här:

http://familj.corren.se/#!/fira/7589282/valkommen-theodore

Igår var det mors dag, tog en promenad med mammi och Theo och sedan käkade vi middag allihop. Fick en skön amningsbh i present av Jesper. 

Fick även bästa överraskningen i onsdags. Min lillasyster stod helt plötsligt utanför dörren efter 9 månader på nya Zeeland. Det var ingen av oss som visste att hon skulle komma hem och det kom en hel del tårar. Moster fick äntligen träffa Theo och det var kärlek vid första ögonkastet. 

Här kommer äntligen min förlossningsberättelse.

 

På torsdagen den 17/3 hade vi fått tid för igångsättning. Hade fortfarande inte några känningar så på morgonen ringde vi till förlossningen och sedan käkade vi frukost och åkte in. Blev inskrivna ca 7.30 och fick träffa min första barnmorska. Det var lite roligt för det var en tjej som jag läste sjuksköterska med så hon kopplade på ett CTG för att ta en kurva och kolla hur allt såg ut. 

 

Hade lite sammandragningar men inget som jag kände av och ingen större aktivitet vid livmoderstappen. Fick ligga där en stund för det var svårt att få en bra remsa på bebis hjärtljud för vi tappade kontakten hela tiden.

 

Sedan fick jag lite medicin för att starta värkarna som skulle tas varannan timme. Jag och Jesper vandrade runt lite på sjukhuset och det började mola lite i nedre delen av magen. Vi satte oss och spelade lite spel tills det var dags för nästa dos och efter det sen orkade jag inte koncentrera mig på spelet längre. Vi fick en ny barnmorska på eftermiddagen och nya doser med medicin.

Vid 18-tiden gick vattnet och ca 19 började värkarna komma igång lite mer ordentligt. Jag insåg att jag hade haft värkar en stund då men de vara bara koncentrerade till nedre delen av magen och jag hade läst att de skulle gå uppifrån och ner så insåg inte först att det var värkar.

 

Värkarna kom inte så jättetätt än men började göra ganska ont så Jesper hjälpte mig med andningen ett tag och sedan testade jag att duscha lite vilket hjälpte lite grann men nu började det bli ganska jobbigt och värkarna började göra rejält ont. 

 

Tror klockan var runt 22.30-23 när nattpersonalen kom in och då hade jag väldigt ont så då fick jag börja med lustgasen. Efter det är det mest en dimma, vet att jag kände mig väldigt hög av lustgasen och att jag såg allt i pixlar vid ett tillfälle. Vet också att jag kräktes för att jag tog lite för mycket lustgas vid ett tillfälle men ibland kändes det som att det var det enda som höll ihop en. Greppade krampaktigt om masken och tryckte in den så hårt i ansiktet att jag hade ont i näsroten dagarna efter.

 

Det är som sagt väldigt dimmigt där fram till jag fick min ryggbedövning ca 3 timmar senare för narkosen var upptagen och sedan var jag väldigt svår att sticka. Det var tydligen trångt mellan mina kotor så trots att de var två stycken lyckades de inte utan de var tvunga att gå iväg och komma tillbaka och då gick det äntligen och herregud vad skönt det var.

 

Fick en elektrod på bebisens huvud för att lättare kunna mäta hjärtljuden och sedan fick jag sitta på en pilatesboll för att hjälpa kroppen. Det gick långsamt framåt och livmodern ville inte öppna sig. Fick värkstimulerande dropp och då började hjärtljuden gå ner vid värkarna så då kollade de pH-värdet och något mer hos bebisen var 20 minut för att se hur stressad han var. Detta gjordes genom ett litet bodprov som de tog från bebisens huvud.

 

Här fick Jesper sova en stund medan vi försökte få värkarbetet framåt, värkarna kom ganska tätt men jag var fortfarande bara öppen 4 cm och proverna såg inte bra ut så vid ca 6.30 gjorde de ett sista prov och om inte det såg bra ut fick det bli akut kejsarsnitt så då väckte vi Jesper.

 

Provet var inte bra så kejsarsnitt fick det bli, iväg med sängen till operationsrummet för att få lite nålar och bedövning. Jesper fick byta om och vara med och sedan satte de igång. Tyvärr tog inte min bedöving som den skulle och det började göra mer och mer ont ju längre in de kom. Fick lustgas som hjälpte lite men de höll på att få söva mig men hade kommit så pass långt att det inte riktigt fanns tid för det för bebis behövde komma ut. Självklart var han envis nu med och var svår att få ut, men till slut kom han ut den 18/3 kl 6.53, 16 dagar över tiden, efter 11 timmars värkar och mitt i skiftbytet.

 

Nu har jag lyckats få upp lite videos med som man kika på.

 

 

Besöket hos BVC gick bra. Theo vägde 5100 gram och är 58 cm lång. Det innebär att han nu är uppe i sin pappas födelsevikt..


Nybadad liten plutt

Tiden går och lilleman bara växer. 18/4 var vi på BVC och då var han 55cm och vägde 4,7kg. Då tittade även barnläkaren på honom igen och allt ser bra ut. På tisdag ska vi dit igen, ska bli spännande och se vad han väger då.

Annars händer det inte så mycket, vi myser mycket och går på promenader typ. Och tvättar... 

 

I helgen har vi haft besök av faster Jenny och Gustav. Blev lite mat och spel, dock har jag mest sovit för att sova ikapp lite. Till veckan är det dags för LinCon så vi tänkte kanske titta lite på pappa som ska spela lite och sedan på lördag är det kickoff med spexet så då tänkte vi titta förbi och på söndag åker vi upp till Stockholm alla tre för att sedan åka åt olika håll. Jesper åker ut på kurs på Skarpö för att ta sista delen i sin utbildning och jag och Theo åker upp till Jämtland för att hänga lite med farmor och farfar.

 

Avslutar med lite bilder.

 

Lilla biet, present från Ella och Marcus

Sovställningen ibland alltså...

Lillskiten har nu börjat le ordentligt. 

Theo leker DJ 

Liten är nu så stor att vi börjat med storlek 2 på blöjor och storlek 56 i kläder

Åkpåsen som gammelmormor (Jespers) Elsie gjort

Denna som var alldeles för stor när vi åkte hem från BB sitter nu perfekt

Jesper har nu börjat jobba igen men vi fick tre veckor tillsammans så det var skönt. 

Theo är nu 25 dagar och i fredags var vi på BVC igen och grabben växer som han ska. Han vägde då 4205 gram och var 53 cm. 

Här kommer lite bilder från veckan. 

Mys med snutten

Skönaste stilen

Nu ska jag laga lite mat. 

Sen fortsatte vi upp till Stavre med några stopp på vägen och hälsade på gammelmormor och gammelmorfar. 

Idag har vi haft första vårdagen i Stavre så vi var nere på strandlyckan och stekte kolbullar och njöt av solen. 

Det är svårt att hinna blogga när man har en liten nyfödd men här kommer iaf ett inlägg. Tänkte göra ett separat om förlossningen sen. Det blir en bildkavalkad på lille Theo som nu är 12 dagar gammal. 

Första mötet Båda helt utslagna

Funderar lite

 

Bästa sovplatsen

 

Present från moster

Träffar morfar för första gången

 

Träffar mormor för första gången

 

Premiär med vrålåket

 

Present från Pether & Anita

Som sagt, bästa sovsällskapet

 

Träffa farmor och farfar för första gången

 

Minifot

Lillgrodan har hittat favoritplatsen

 

Idag har vi badat, det var riktigt mysigt

Ikväll kommer mina föräldrar hit så blir det middag tillsammans med svärföräldrarna. 

Ska försöka få upp inlägg ofta. 

 

Nu har det gått nästan 5 år sedan jag skrev här sist men tänkte att jag skulle damma av min gamla blogg i samband med att det kommer en liten bebis så släkten kan läsa om den lilla krabaten.

 

Bloggen kommer snart att bli lösenordsskyddad, så vill man ha tillgång till att läsa sen är det bara att säga till.

 

Vad har då hänt på 5 år? Jo jag är fortfarande tillsammans med Jesper, vi bor nu i ett hus tillsammans och ska få en liten bebis som har BF 2 mars. Den 3/3 firar vi 5 år tillsammans. Har precis gått på föräldraledighet från mitt jobb på ett kundtjänstföretag.

 

Bloggen kommer följa vår och bebis vardag vilket innebär mycket bebisprat och bilder, är man alltså inte intresserad av det behöver man inte läsa utan denna blogg är till för våra vänner och släktingar som vill följa bebis men som inte bor i närheten.

 

Det var allt för nu.